söndag 21 augusti 2011

Svåra frågor för en alltför komplicerad ledning

Det har aktualiserats två frågor som på ett ganska tydligt sätt visar att Försvarsmakten inte kan ledas på det invanda sättet från kallakrigetperioden.

Först rör det sig om den beramade halvårsrapporten, där det visat sig att man tidigare rapporterat glädjesiffror rörande rekryteringen. I en mer eller mindre kameralinriktad organisation utan tydliga mål för sin verksamhet är sådana fadäser inte alls egendomliga. Tvärtom faktiskt! Att rekryteringen inte går som önskat kan ju bero på att kampanjen och verkligheten skiljer sig i påtaglig grad samtidigt som organisationen gärna vill rapportera så som man uppfattar att ledningen vill. Det är då kanske inte så underligt att missar förekommer i rapporteringen till den politiska ledningen. Så har det ju varit tidigare också, men då fanns det inte någon kontroll t ex av att de s.k. krigsförbandens skattningssiffror var adekvata. De var ju snarare ett slags argument i anslagstävlingen.

Den andra märkligheten rör Libyeninsatsen, där en marin bordningsstyrka skulle erbjudas NATO operativa ledning för insatsen. Varför kunde en sådan inte sättas upp på vanligt sätt av amfibiekåren, utan den hemliga operatinsgruppen? Så hade det ju varit under Op ATALANTA och det borde väl ha kunnat fungera enkelt även denna gång! Fast egentligen är det nog minröjningsresurser som borde erbjudas inför Khadaffisidans sammanbrott. Då måste man kunna öppna hamnen i bl a Tripoli på ett säkert sätt och en svensk minröjningsstyrka kunde redan nu avsegla från Sverige och övergångsvis baseras i Gibraltar innan den skarpa insatsen inleds.

Nej, dela upp Försvarsmakten i försvarsgrenar - det skulle antagligen underlätta såväl för ärligheten i rapporteringen som för hur vilka insatsförband som kunde användas i pågående internationella operationer!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar